Det kändes inte lovande med vädret på väg till träningen, det regnade fortfarande. Halvvägs till råslätt, blev det snö blandat regn, och 2 kilometer senare så vräkte snön ner. Jag var redigt taggat för träningen idag. Idag skulle jag vara det lilla esset som slog bollarna i nättaket och inte vara den som räddade dem. Det var jag som skulle komma flygandes fram på mina slipade skenor och det var jag som skulle göra den dära otroligt snygga dragningen, den perfekta nedtagningen och passningen. Satte på mig benskydden och knöt mina skridskor. Trog på mig den blåa träningströjan å kände mig redigt som en i gänget!! Tog min klubba och gick ut mot bandyplan.

Då, då ….. när jag kom ner till plan, ville jag bara falla på mina knän å gråta.. Isen var hämsk….. kan inte med ord beskriva mina känslor. Isen hade förvandlats till ett knottrande hav, snön som hade fallit på isen hade bara frusit, vilket gör att isen blir jätte sträv och tung åkt. Bollen slutar rulla, å man magpumpar sig själv när klubban fastnar i isen. Och för att göra allt lite mer spännade så hade vår nu mera hatade tränare lagt upp konditions träning… Varför? varför?….. Kunde jag inte ha valt en bättre dag att tränat som utespelare? jaja det var bara att bita i det sura äpplet å köra skiten!!!